Stadsmuseets filmer
I stadsmuseets repertoar finns cirka 100 filmer med Helsingforsmotiv. En del är kortfilmer på några minuter, andra är riktiga långfilmsklassiker. Filmerna visas dagligen non stop i Kino Engel 2.
Majoriteten av filmerna är finskspråkiga. Presentationen av alla stadsmuseets filmer och filmprogrammet finns på motsvarande finska sidan. Svenskspråkiga filmer visas i större helheter 2-3 gånger i månaden.
Här presenteras de filmer som finns tillgängliga på svenska.
Akademikern Alvar Aalto (1898–1976) var en ovanligt mångsidig begåvning. Han var såväl arkitekt som formgivare, möbelplanerare, och konstnär. Han kan med rätta betraktas som en av de mest begåvade arkitekterna under vårt århundrade. (18 min)
DANIEL NYBLIN, DEN FINLÄNDSKA FOTOKONSTENS FADER
Daniel Nyblin (1856-1923) anses vara den finländska fotokonstens fader. Han inspirerade och utbildade både amatör- och professionella fotografer. Många av Finlands kulturpersonligheter har suttit modell framför hans kamera. (15 min)
Amatörfotografernas förening grundades 1889 på hotell Kleineh. På Ateneum höll de fotoutställningar från början av 1900-talet. Utställningarna intresserade publiken men väckte irritation bland yrkesfotograferna. Filmen börjar med att föreningen gör en sommarutfärd till Sibboviken. Utfärden börjar med ångbåt. Framme vid målet fotograferade deltagarna flitigt naturen och avnjöt en picknick före återfärden. (15 min)
DE FÖRSVUNNA KVARTEREN I: VÄRDEBYGGNADER SOM RIVITS I STADENS CENTRUM
Staden lever och förändras hela tiden. Framför allt under 1960-och 1970-talen rev man febrilt en mängd värdefulla byggnader som skulle lämna plats för den nya progressiva staden. Många kända byggnader, såsom Tempo, Bronda, Heimola, Kino-palats och Maxim samt Tölö sockerbruk, har försvunnit från gatubilden. De gamla byggnaderna har ersatts med nya. (16 min)
DE FÖRSVUNNA KVARTEREN II: TRÄHUS I STADSKÄRNAN
Filmen visar hur trästaden Helsingfors förvandlas till en stenstad. Nya visioner i samband med politiska förändringar och perioder av ekonomisk uppgång har under seklerna raderat ut mycket gammalt. En stor del av trähusmiljöerna i Helsingfors har försvunnit. Men det finns också bevarade helheter i t.ex. Gräsviken och trähus-Vallgård. I Böle däremot finns bara några trähus som påminner om försvunna tider. (21 min)
DE FÖRSVUNNA KVARTEREN III: STADEN UTVECKLAS
Trafikarrangemangen har format stadsbilden i Helsingfors. Byggandet av järnvägen påverkade på ett betydande sätt de interna trafikarrangemangen i Helsingfors. Kajsaniemigatan drogs genom bebyggda kvarter, så att trafiken från Järnvägsstationen norrut och österut skulle löpa bra. Videofilmen presenterar bl.a. hur Kampenområdet förvandlades från soldaternas exercisfält till ett centrum för busstrafiken. Busstationen inledde sin verksamhet på 1930-talet, i en ekonomibyggnad som hört till den 1918 förstörda Åbo kasernen. Glaspalatset, som uppfördes där kasernen stått, var tänkt som en temporär byggnad. Efter kriget hade man vidlyftiga planer på att bygga om Kampen. Helsingfors nya affärscentra skulle uppföras kring busstationen. Frågan är åter aktuell då man nu igen bygger på Kampen. (23 min)
DE FÖRSVUNNA KVARTEREN IV: BOCKSBACKA OCH MALM
I Bocksbacka fanns ännu på 1970-talet många gamla villor och i Malm fanns trähusbebyggelse från seklets början. Byggandet av höghus började snabbt förändra Bocksbacka från och med 1970-talet. Flera gamla villor revs ner. I Malm skedde förändringarna långsammare, men på 1980-talet förändrades stationsområdet helt. Filmer visar förändringarna i stadsbilden i Bocksbacka och Malm. Det nyare materialet har filmats hösten 2002 (29 min).
Upplysningsfilmen härstammar från Rundradions TV-arkiv. Den berättar om brännvinets förbannelser och stadens faror. Kalle och Pekka kommer från landsbygden för att börja arbeta i staden. Pekka får jobb på en bokhandel och Kalle börjar jobba på en fabrik. För Pekka går det bra på jobbet medan Kalle gör sällskap med sina supande arbetskamrater och hamnar på fel spår.
Berättelsen får dock ett lyckligt slut i och med att Pekka och Kalle igen träffar varandra av en slump. Pekka fixar ett jobb åt Kalle i samma bokhandel där han själv jobbar. Kortfilmen är producerad år 1950 av Lee-film. (9min
Dokumentet berättar om mästarna inom porträttfotografin, dvs. Kuvasiskot. Margit Ekman och Eila Marjamaa grundade 1946 Kuvasiskot. Våren 1951 flyttade Kuvasiskot till Helsingfors, eftersom de ville specialisera sig på porträttfotografering. Studio Commercial fanns i hörnet av Esplanaden och Mikaelsgatan. År 1958 hyrde de en ny studio på Mikaelsgatan. Där lät de bygga bl.a. en öppen spis samt skaffade undulater samt nya musikanläggningar för att skapa stämning.
Det första porträttet i färg som de tog betalt för fotograferade de 1960: skådespelaren Rauni Luoma poserade i sin teaterkostym för pjäsen ”Måsen”. Andra kända personer som Kuvasiskot avporträtterade var bl.a. Urho Kekkonen. Kuvasiskot verkade fram till 1994. (14 min)
FÖR STADENS OCH STADSBORNAS BÄSTA – STADSFULLMÄKTIGE I HELSINGFORS SEDAN 1875
Helsingfors med omnejd är den huvudstad som vuxit snabbast inom Europeiska unionen. En utbyggnad av metron planeras, Kämp har öppnats på nytt… Få av oss kommer ihåg den tid då Nokia tillverkade toalettpapper och galoscher. Knappast någon minns heller att Ludvigsgatan har fått sitt namn efter Engel, Albertsgatan efter Ehrenström och Mechelingatan efter stadsfullmäktiges första ordförande. Få minns längre de gamla legendariska fullmäktigeledamöterna som dock med hela sin själ arbetade för ett bättre liv. (30 min)
Helsingfors, för evigt är ett filmmontage av Peter von Bagh. Filmen bygger på arkivmaterial och finländsk konst. Den är en stadssymfoni, där von Bagh letar efter Helsingforsandan, efter stadens själ. Samtidigt ger den en bild av hela den finländska konsten och fungerar inte bara som ett porträtt av Helsingfors utan även en essä om finländsk kultur i allmänhet.
Videofilmen kompletterar Helsingfors stadsmuseums utställning ”Helsingfors vid horisonten”. Helsingfors historia belyses genom stadens näringsliv, d.v.s. handeln, industrin, hamnen, sjöfarten och transportväsendet. Vi får tacka näringslivet för stadens tillväxt, det har hållit folk i rörelse, gett dem jobb, bröd och bakelser. (34 min)
Kortfilmen visar hur helsingforsarna tillsammans förvandlade en liten lantlig stad till en storstad, landets centrum. Filmen berättar om viktiga händelser i Helsingfors. (27 min)
Henrik Schütt har över 30 års erfarenhet som fotograf. Han är känd som modefotograf och reklamfotograf. Dessutom har han tagit ett stort antal inredningsfotografier. Han är också känd för sina personporträtt. Dokumentet berättar om en mångsidig fotograf, som har deltagit i många utställningar och fått många pris för sina arbeten. (14 min)
Redaktör Gunnar Ahlgren stiger en kall vinterdag i hyrkusk Karl Sahlgrens vagn. Redaktören intervjuar hyrkusken medan de kör omkring i Helsingfors. Karl Sahlgren berättar för redaktören om sitt liv och de människor som han har skjutsat under sin långa karriär samt om de många hästar som han har ägt. (22 min.)
En av Helsingfors märkligaste dokumentärfotografer är den ryske kavalleriofficeren Ivan Timiriasew. Han såg Helsingfors ur en främlings synvinkel. Han betraktade nyfiket livet i staden och intresserade sig också för alldagliga händelser. De flesta huvudstadsborna kände igen den gemytlige ryske officeren som gick omkring i staden och sökte motiv för sin kamera. (15 min)
KARL EMIL STÅHLBERG (1862–1919)
Filmen berättar om lantmäteriingenjören K. E. Ståhlberg som blev så förälskad i fotograferingskonsten att han blev vårt lands föregångare inom fotografin och filmen. Han öppnade Finlands största och lyxigaste fotografiateljé i Helsingfors. I Paris blev Ståhlberg så fascinerad av ”levande bilder” att han grundar Helsingfors första permanenta biografteater. Ståhlberg gör även egna nyhetsfilmer och producerar den första finska dramafilmen ”Lönnbrännare”. (17 min)
I KEJSARNAS FOTSPÅR, DEL 1-5
De ryska kejsarna var Finlands storfurstar och regenter i över hundra år. I denna serie som är producerad av Douglas Siven följer vi med kejsarna under deras resor i Finland. Vi får även ta del av intressanta historier och överraskande minnen. I varje avsnitt stiftar vi bekantskap med en av kejsarna och livet överlag i storfurstendömet.
Del 1, Alexander I
Det finska kriget började i februari 1808. Kejsaren Alexander I (1809-1825) sammankallade Borgå lantdag år 1809 och var själv på plats under öppningsceremonierna. Efter lantdagen anslöts Finland till det ryska riket som autonomt storfurstendöme. År 1819 reste kejsaren runt i Finland. Han ansåg resan vara mödosam men också rolig och han kom heller aldrig att glömma den. (59 min)
Del 2, Nikolaj I
Nikolaj I var storfurste över Finland mellan åren 1825-1855. Även om han ansågs ha förståelse för Finland så sammankallade han aldrig lantdagen under sin tid som regent utan landet styrdes genom förordningar som senaten och kejsaren föreskrivit. Zacharias Topelius har sagt om Nikolaj: ”Hans personlighet lyste av makt och väckte även rädsla bland folket. Var han än gick, kunde man se att han var en riktig kejsare.” (59 min)
Del 3, Alexander II
Alexander II (1855-1881) var finländarnas favorit. Det var han som sammankallade lantdagen efter en paus på nästan femtio år. Under hans tid som regent blev Finland mer välbärgat och man påbörjade även byggandet av en järnväg. Den första, stora industriutställningen hölls i Brunnsparken 1876 och kejsaren gästade även själv visningen.
(59 min)
Del 4, Alexander III
Den finska industrin och den finska konsten upplevde en riktig guldålder under Alexander III (1881-1894). Kejsaren vistades gärna i den finska skärgården tillsammans med sin hustru Dagmar. Än idag går det att hitta spår och minnen från kejsarens skärgårdsvisiter. I Langinkoski byggdes det en fiskestuga till det kejserliga paret som njöt av det simpla semesterlivet. Hovet däremot tyckte att de finska förutsättningarna för kejsarparets semesterfirande var för vardagliga för deras ställning.
Del 5, Nikolaj II
Kejsaren Nikolaj II (1894-1917) förblev en avlägsen regent för oss finländare. Han trivdes bättre som familjefar än som ledare för det ryska imperiet. Även om Nikolaj som regent inte blivit känd som Finlandsentusiast, ärvde han sina föräldrars förtjusning inför den finländska skärgården. 1917 bröt revolutionen ut i Ryssland. Nikolaj den II abdikerade och under följande år tillfångatogs och avrättades hela den kejserliga familjen. (59min)
Den tredelade serien är producerad av Rundradions kulturprogram. Serien är regisserad av Terhi Amberla och manuset är skrivet av Susanna Pettersson. I dokumentären skapas en helhetsupplevelse genom manuset, rytmen i klippningen, ljudvärlden, färgerna och musiken som skrivits enkom för serien.
DEL 1, PAUL OCH FANNY SINEBRYCHOFF SOM SAMLARE
Paul och Fanny Sinebrychoff skapade Nordens viktigaste privata konstsamling. I dokumentären berättas hur samlandet under årtiondenas lopp utvecklades från ett anspråkslöst experiment till dimensioner som var exceptionella i Finland. Samlingen donerades till finska staten år 1921. Det var en hyllning till den lärdom som Paul Sinebrychoff fått ta del av i sitt barndomshem, att man skulle dela med sig och bidra till det allmänna goda med det man ägde. Hans önskan infriades då samlingen öppnades för allmänheten år 1921. (28 min)
DEL 2, KONSTSAMLING I DET KEJSERLIGA FINLAND
Dokumentären berättar om konstsamlande i 1800-talets Finland. Huvudpersonerna är baron Otto Wilhelm Klinckowström, kejsarinnans livläkare Carl von Haartman och poeten, professor Fredrik Cygnaeus. Alla dessa hade omfattande konstsamlingar och var och en hade olika drivkrafter. För Klinckowström var konsten ett sätt att stiga bland societeten, en väg till socialt anseende. Von Haartman sökte tröst i konsten och för Cygnaeus representerade konsten ett högre, fosterländskt ändamål. (52 min)
DEL 3, KONSTSAMLARENS EUROPA
Dokumentärens frontfigurer är medicine licentiat Herman Frithiof Antell och kammarherre Hjalmar Linder, bägge födda i mitten av 1800-talet. I deras samlingar fanns flera verk som i dag anses vara nationella symboler. Dokumentären handlar om det begynnande konstsamlandet i Finland och bygger på en levande skildring som beskriver huvudpersonernas känslotillstånd. (51 min)
Filmen är en resereklam om Helsingfors, tillverkad av Suomi-Filmi. En vacker sommardag besöker en redaktör stadens viktigaste sevärdheter. Filmen blev klar strax efter de olympiska spelen. Helsingfors framstår i filmen som en modern storstad. (14 min)
SIGNES HELSINGFORS
För att dokumentera det Helsingfors som håller på att försvinna anställer Helsingfors fornminnesnämnd fröken Signe Brander (1869–1942) för att med sin kamera föreviga rivningshotade hus och kvarter. Signe fotograferar för fornminnesnämnden 1907–1913. Dokumentationen görs i sista minuten, några år senare finns endast några få av de gamla träbyggnaderna kvar. (15 min)
Skatudden är kanske den del av Helsingfors där man tydligast kan se de lager som olika seklers bebyggelse och liv lämnat efter sig. Filmen om Skatudden presenterar många historiskt intressanta platser, personer och händelser. Gamla bilder varvas med nytt filmmaterial och flera personer berättar om sina minnen från en förfluten tid. (55 min)
ULTIMA THULE. VID VÄRLDENS RAND
Ultima Thule berättar om Finlands historia genom konsten. Både svenska konungar och ryska kejsare har härskat i Finland före landet blev självständigt 1917. Redan under bronsåldern var Finland den nordligaste mötesplatsen mellan den östliga och västliga kulturen. (30 min)
VI FINNS HÄR FÖR ATT BERÄTTA HISTORIER
Har du någonsin funderat över vad månne de har för sig på stadsmuseet? Svaret får du om du tittar på museets prisbelönade presentationsvideo. Samtidigt får du dig en blick bakom kulisserna, du får se vardagen för museets arbetstagare. Dessutom besöker vi många av stadsmuseets filialer. (8 min)