Hur namnges en gata?
Hur namnges en gata?
Officiella namn på gator kallas för planenamn. Namnen fastställs alltid i samband med detaljplaner för nya områden. Namnförslagen ges av Helsingfors namnkommitté. I den sitter ett tiotal medlemmar som är experter på olika områden såsom stadsplanering, språkvård, historia och urbanism. Stadsplaneringskontorets namnplanerare förbereder planeringen med att skicka material, såsom kartor och arkivmaterial, till medlemmarna. Officiella ortnamn godkänns i samband med detaljplaner först av stadsplaneringsnämnden, sedan av stadsstyrelsen och till slut av stadsfullmäktige.
Namnplaneringens bakgrund
De första gatunamnen stadfästes 1820. Då var gatunamnen svenskspråkiga. Följande decennium placerades skyltar med kyrillisk skrift bredvid de svenska skyltarna. De första finskspråkiga gatunamnen stadfästes 1906 i stadsplanen för Tölö. Den systematiska namnplaneringen inleddes 1945, då fastighetskontoret tillsatte Helsingfors namnkommitté.
Hur många gator finns det i Helsingfors?
Antalet gator varierar faktiskt beroende på vem som för statistik. En användbar källa är Helsingfors Karttjänst som du hittar på adressen kartta.hel.fi. Enligt den finns det cirka 4 500 gator i Helsingfors. Hur många gator namnges årligen varierar lite från år till år beroende på om staden gör många väldigt stora detaljplaner samtidigt. I medeltal namnges cirka 100 gator årligen.
När staden växer kraftigt är behovet av nya namn stort. Detta är inte ett nytt fenomen. Efter II VK inkorporerades stora områden till Helsingfors, såsom Haga och Hertonäs. Då behövdes många nya namn och då valde man ett tema för området. I Haga inspirerades man av teater, i Hertonäs av skogens djur. Gruppnamn används fortfarande när man behöver många namn samtidigt.
De centrala principerna vid namngivning
Namnen skall framför allt hjälpa folk att hitta fram. De skall också gärna ge platsen en identitet. Som historiker blir jag glad ifall vi hittar på ett namn med lokalhistorisk anknytning. Namnkommittén kan också inspireras av den omgivande naturen, men ibland får vi ty oss till gruppnamn kring ett visst tema. Sjöfart och hamnar är teman på Busholmen och i Fiskehamnen.
Ett namn ska fungera både på finska och svenska och det får förekomma bara en gång i staden. Namnen får inte heller påminna för mycket om varandra. Vi tar också hänsyn till namnen i grannstäderna. Det kan vara fatalt om ambulansen åker fel. En viktig princip är att etablerade namn ändras ej utan vägande skäl. En viktig princip har varit att man söker namn åt en plats, inte en plats för namnet. Namnen finns till för staden samt för nuvarande och framtida stadsbor.
Vem kan få en gata uppkallad efter sig?
Namnkommittén får ofta önskemål av stadens invånare om att namnge platser efter en känd person. Vi har dock strikta principer angående dessa minnesnamn:
1) personens verksamhet skall vara värd att bli ihågkommen
2) personen bör ha en anknytning till platsen som namnges
3) personen skall vara född i Helsingfors eller hen skall har bott en betydande del av sitt liv eller utfört ett betydande livsverk i staden
4) det har förflutit fem år sedan personen dog
Exempel på några roliga och speciella gatunamn:
Papegojan Zagulas stig
Skinnbyxvägen
Slörvägen
Änkefru Freytags gränd
Pingsstråket
Himlavalvet
Soppen
Ibland kan språkversionerna skilja sig från varandra, såsom Gamlas / Kannelmäki, Dobbingbrinken / Kuikkarinne (kuikka = storlom) och Grötkvarnsvägen / Huttumyllyntie. Om gatunamnen i Helsingfors finns en bokserie som heter Helsingin kadunnimet 1–3, Helsingfors gatunamn 1–3. Bokserien finns på de flesta filialer till Helsingfors stadsbibliotek.
Anna Finnilä
teamansvarig på Helsingfors stadsmuseum
medlem i Helsingfors namnkommitté
Bild: L. Pesonen/Helsingfors stadsmuseum.
