Anni Sinnemäki besökte Sprutmästarens gård för första gången på länge
Beslutsfattare fick bekanta sig med museiarbete under den riksomfattande temaveckan Politikerns museipraktik, som Finlands museiförbund ordnade 19–23.8. Helsingfors stadsmuseum fick två biträdande borgmästare, Anni Sinnemäki och Daniel Sazonov, som gäster. Sinnemäki besökte Sprutmästarens gård och bekantade sig med kulturmiljöarbete, medan Sazonov bekantade sig med arbetet med kulturvälbefinnande och träffade museimormor och museimorfar.
Det är ett vimmel på kvartersgården vid Sprutmästarens gård, då barnen på det intilliggande daghemmet leker i sandlådan och sommarbesökare går in i det äldsta bostadsträhuset i Helsingfors centrum via den gula porten på Kristiansgatan 12. Anni Sinnemäki har senast besökt gården på 1980-talet och minns bäst husets begränsade storlek, vackra inredning och en viss känsla av förmögenhet. Syftet med besöket i dag är att förklara museiarbetets mångfald och betydelse. Under besöket diskuterades stadsbyggande, att skapa rötter i hemstaden samt Helsingfors kulturmiljöprogram.
Sinnemäki berättar att hon alltid har varit intresserad av stadsplanering och arkitektur och funderar samtidigt på vilken tidslinje som uppskattas när man planerar något nytt i staden. Enligt Sinnemäki finns det många utmaningar med nybyggnad och restaurering av gamla objekt – till exempel hur hållbarheten kan beaktas i valet av material.
”För tillfället är det viktigt att bevara objekt från 80- och 90-talet, eftersom viljan att riva oftast är som störst i objekt och områden som byggdes för 40–50 år sedan. Skolor och daghem har varit mycket på tapeten och för närvarande har man problem med kontorsbyggnader. Många av stadens kulturcenter är också från 80- och 90-talet, och man vill nu förnya dem genom att bevara det gamla, vilket är bra”, konstaterar Sinnemäki.
Enligt den biträdande borgmästaren är det viktigt att säkerställa att det modigt byggs nytt bland det lager som byggs i dag. Runt Sprutmästarens gård har det i tiderna byggts en hel stadsdel, Kronohagen. Från korsningen vid den intilliggande gatan syns nu den imponerande brobyggarbetsplatsen i Hagnäs, Havshagen och Kronbergsstranden.
Enligt detaljplanen från 1812 är Sprutmästarens gård på Brobergets klippor ett litet högreståndshus med en salong och tre kamrar. Senare har man byggt ett kök i huvudbyggnaden, bytt ut valmtaket mot ett sadeltak och byggt en veranda framför ytterdörren. I stället för den gamla uthusbyggnaden finns ett stenhus som byggdes 1905. Innergården är en modell av kvartersbyggandet på 1800-talet. Enligt stadsmuseets arkitekt Mikko Lindqvist byggdes Sprutmästarens gård mitt i stora förändringar då stadens metoder för styrning av byggandet bara höll på att skapas. Det lilla trähuset har resliga och dekorativa fönster med luckor också på innergårdens sida. De skyddar mot ljus och skapar intimitet.
Kulturmiljöer är centrala faktorer i stadens och stadsbornas identitet. Sinnemäki anser att stadens politik att sälja tomma byggnader har varit lyckad. Byggnader överallt i Helsingfors behöver ägare som ser byggnadens anda och själ för att de på riktigt ska kunna bevaras.
I kulturmiljöprogrammet konstateras att Helsingfors är en stad av inflyttare och att det är lätt för dem att skapa rötter där. En viktig uppgift för stadsmuseet är att stärka känslan av integration hos dem som flyttar till Helsingfors och dem som bor där. Anni Sinnemäki säger att skapandet av rötter också är starkt förknippat med mikrolägen och grannskap samt invånarnas upplevelse av att vara en del av dessa.
På sommaren besöks Sprutmästarens gård av många turister från både Helsingfors och längre bortifrån. Vid tidpunkten för utarbetandet av denna artikel besökte taiwanesiska studerande Michelle och Wunwun samt ett par från Nordsjö gården. De beundrade det tysta och hemtrevliga gamla huset i huvudstaden som är full av ljud. Sommarsäsongen på Sprutmästarens gård fortsätter till den 29 september. Du hinner ännu delta i Martta Bröyer-specialguidningen och höra gamla vitsar!
Bild: Katariina Salmi / Finlands museiförbund
