Boknyhet: Signe Branders panoramavyer som en fantastisk fotobok
Nu kan du uppleva Helsingfors för hundra år sedan som bredbilder på Signe Branders panomramafoton, av vilka Helsingfors stadsmuseum har publicerat en vacker fotobok.
Fotografen Signe Brander, 1869–1942, fotograferade Helsingfors och livet i staden under början av förra århundradet då hon anställdes av Helsingfors fornminnesnämnd för att dokumentera den snabbt föränderliga staden. De 907 glasnegativ hon tog under åren 1907–1913 utgör grunden för stadsmuseets bildsamlingar. Av de här bilderna ingår 62 i en mer omfattande panoramavy bestående av flera bilder. Nu kan du undersöka panoramavyerna i stadsmuseets tvåspråkiga boknyhet Signe Brander: Panoraamoja – Panoramavyer.
I början av 1900-talet växte Helsingfors i en aldrig tidigare skådad takt. De obyggda tomterna började fyllas och stadens randområden planlades. Trähusen fick ge vika för större stenhus och hamnarna tog över strandområdena. Förutom det försvinnande ”trä-Helsingfors” fotograferade Signe Brander inte bara nya jugendslott av sten utan också vanliga stadsbors vardag på gator och gårdar. På hennes bilder torkar tvätt på ödetomter, körkarlarna sitter i sina kärror och småflickorna poserar i sina förkläden.
Under Branders tid kunde man för första gången se Helsingfors från nya utsiktsplatser, till exempel från Nationalmuseets torn. Förutom från fågelperspektiv fotograferade Brander även panoramavyer från gatunivå och fångade på så sätt stadslivets vardagliga detaljer. De vidaste panoramavyerna som Brander har tagit består av 7–9 bilder tagna från Nikolajkyrkans, det vill säga Domkyrkans, och Nationalmuseets torn samt från klipporna i Eira. Dessa bilder bildar tillsammans en komplett cirkel. Panoramavyerna tagna från Arbetarföreningens torn, Berghälls kyrkas torn och arbetsstället på Sörnäs strand består av sex bilder. Det finns även ett flertal panoramavyer bestående av 2–4 bilder.
Tack vare detektivarbete på museet har man hittat även tidigare okända panoramavyer ur Branders produktion. En konstig disposition av en enskild bild eller abrupta avgränsningar kan vara ett tecken på att bilden kanske var avsedd att användas i en vidare vy.
Under Branders tid var det endast möjligt att se på panoramavyer genom att placera separat tagna bilder bredvid varandra. Det var inte möjligt att undersöka detaljer mer noggrant eftersom man endast kunde framställa bilderna i samma storlek som glasnegativen. Den digitala tiden har medfört en otrolig förbättring och först nu efter hundra år kan vi se Branders panoramavyer i deras fulla prakt: som sammansmälta helheter och med synliga detaljer.
Signe Brander i stadsmuseet och i tidigare böcker
I Helsingfors stadsmuseum som öppnade i maj på Alexandersgatan 16 visas Branders bilder i många olika former. På utställningen Smakbitar från Helsingfors kan man undersöka en panoramavy som har tagits från Berghälls kyrka år 1912. Branders bilder fungerar även som en utgångspunkt för museets Tidsmaskin, där man kan göra en resa till ett förgånget Helsingfors i såväl rum som med virtuella hjälpmedel. Väggen i Bildapoteket i museets nedre våning är beklädd med en stor panoramavy av Salutorget och där kan man urskilja ett flertal detaljer, till exempel potatisar och morötter i salustånden.
Stadsmuseet har tidigare publicerat två böcker med Signe Branders produktion. Den första boken som publicerades år 2006, Signe Brander, Helsingfors fotograf, är slutsåld. Boken Foto Signe Brander – Fotografier av Helsingfors och Helsingforsbor, som publicerades år 2009 finns till salu i stadsmuseets museibutik eller i nätbutiken.
Jan Alanco, Tuomas Myrén, Riitta Pakarinen, Aki Pohjankyrö:
Signe Brander. Panoraamoja – Panoramavyer.
Inbunden. 136 sidor.
ISBN 978-952-331-035-3.
Helsingfors stadsmuseum.
Pris 36 euro.
